Linda

Ja det heter ju att allt har sin mening, att det som händer gör det av en anledning. Men vad är det för mening med att varje gång man mår bra så faller man ner i skiten igen? Jag vet att jag bestämt mig för att inte skriva om känslor här, men vad fan ska jag göra när jag inte har någon att prata med? Jag ligger i ett rum på ett hotell och ruttnar bort. Just nu så vill jag bara försvinna, för det måste finnas bättre ställen än att ständigt behöva gå igenom sina tankar. Jag förstår inte ett jävla skit och allt jag vill är att jag ska bli hel igen, få tillbaka min gamla glöd. Orkar inte med detta mer. Vet inte varför jag klagar, men just nu går allt bara åt skogen.

Funderar även på att lösenordsskydda min blogg så att ingen kan läsa den eftersom att jag inte har någon aning om vilka som läser. Ingen kommenterar och det suger, att jag heller inte kan skriva det jag egentligen behöver suger också. Då kan jag lika gärna lösenordsskydda skiten! Blogga gör man annars för att få kommentarer så får man ej det kan man lika gärna ha det som en dagbok. Enligt min åsikt.