Linda

Som nog alla vet som känner mig, även om jag verkligen försöker att dölja det, så har jag en egenskap som verkligen kan få mig att må skit. Jag har alltid varit den som satt för höga krav på mig själv och när det inte blir exakt som jag tänkt mig så känner jag att jag svikit alla, att jag svikit mig själv. Som min pappa säger så har jag så sjukt dålig självkänsla när det gäller skolan och sådant jag ska prestera. Jag vill inte riktigt inse hur illa det faktiskt är, för jag trodde att jag kanske arbetat bort det. I nian så var det ju detta som fick mig att i princip gå in i väggen och jag trodde att jag kunde släppa det när jag väl kom in där jag ville. Jag kan säga att det är så långt ifrån borta som det kan vara och jag önskar att jag slapp leva med det. Det är ingen som blir besviken när jag inte får MVG eller när jag gör ett litet fel, det är bara jag och ingen annan som tycker att jag är dålig. Jag vet att man inte kan allt från början och att jag inte ska se felen utan det jag gjort bra, men ni tror inte att jag försöker då? Jag önskar verkligen att jag kunde arbeta bort detta, kanske behöver hjälp? Grejen är den att jag inte vill ha hjälp med detta, det känns inte som att det är värt att få hjälp över. Det finns dom som mår dåligt över mycket värre grejer och jag känner att jag inte vill ta tid som kan vara avgörande för dom. Tänk om jag skulle sitta hos en terapeut och ta en tid som en självmordsbenägen skulle kunna fått, att den då tar livet av sig när jag sitter och pratar om mitt "problem". Jag vet att jag är världens tönt, men ah sån är jag.

Jag tog i varje fall upp detta nu idag i och med att jag känner mig så himla opepp på att klippa i skolan för att jag inte känner att jag kan. Man gör alltid ett fel vid varje klippning, vi lär oss ju. Grejen är att jag bara ser felet jag gjort, jag ser inte resten av alla grejer som jag gjort bra utan jag kan inte sluta fokusera på mitt fel. Detta gör mig så sjukt osäker, för jag vet inte riktigt vad det är som jag gjort som är fel. Idag fick jag i varje fall veta att jag ligger på ett VG+ nu, vilket jag aldrig hade kunnat gissa på. Jobbar jag på lika bra som jag (tydligen?) gjort nu, och jobbar självständigt så kan detta sluta på MVG.

Jag vet att ni tänker att jag är dum i huvudet och inte ska klaga för att jag får bra betyg, men för mig är det faktiskt ett stort problem som jag mår skit dåligt över. Alla har olika problem och alla mår dåligt utav olika saker, så är det. Detta är det som får mig att må dåligt. Ingenting jag gör och har gjort är/var tillräckligt bra för mig. Jag hittar alltid felen och stirrar mig blind på det. Nu har jag öppnat mig lite, och ni kanske förstår lite nu i varje fall. Vet att jag hatar att "öppna" mig så här på bloggen, men ibland måste man få släppa lite på vad man bär på dagligen.